Orkestermedlemmar

Full av inspiration började Robert Schumann arbetet med sin andra symfoni i början av december 1845. Men depressionerna, hans dåliga hälsa och ständiga tinnitus gjorde att det dröjde till hösten året därpå innan symfonin låg klar. Ändå har hans svåra personliga tillstånd inte alls gjort avtryck i musiken, symfonin är i stället ljus och framåtblickande, en klingande seger över livets mörka sidor.

Konserten inleds med finska Kaija Saariahos hypnotiskt målande Ciel d’hiver, Vinterhimmel, ett arrangemang av en del ur hennes orkesterverk Orion. Musiken är inspirerad av den grekiska myten om jägaren Orion som förvandlades till en stjärnbild. Saariahos musik har en sällsam skönhet som gör henne unik och hon räknas som en av vår tids mest betydande tonsättare. Saariaho gick bort 2023, och tio år tidigare tilldelades hon Polarpriset.

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

Sibelius Violinkonsert är en av de mest spelade av alla violinkonserter tillkomna under 1900-talet. Men tonspråket hör det sena 1800-talet till och musiken är varm och lyrisk, dramatisk och melankolisk. Sibelius, själv violinist, skrev möjligen den konsert han själv hade velat spela – om än på en spelteknisk nivå som var skyhögt över hans egen. Den hör till de mer utmanande i genren, det är många violinister som vittnat om det. 

Den som tar sig an utmaningen är den ryskfödde israeliske violinisten Maxim Vengerov, en av vår tids stora som bara har framträtt med Kungliga Filharmonikerna en gång tidigare, och det är nu 30 år sedan! Han rankas som en av de främsta i världen, och förutom att ge konserter på de stora klassiska scenerna är han gästprofessor både vid International Menuhin Music Academy i Schweiz och Royal College of Music i London.

Full av inspiration började Robert Schumann arbetet med sin andra symfoni i början av december 1845. Men depressionerna, hans dåliga hälsa och ständiga tinnitus gjorde att det dröjde till hösten året därpå innan symfonin låg klar. Ändå har hans svåra personliga tillstånd inte alls gjort avtryck i musiken, för symfonin är i stället ljus och framåtblickande: en klingande seger över livets mörka sidor.

Konserten inleds med finska Kaija Saariahos hypnotiskt målande Ciel d’hiver, Vinterhimmel, ett arrangemang av en del ur hennes orkesterverk Orion. Musiken är inspirerad av den grekiska myten om jägaren Orion som förvandlades till en stjärnbild. Saariahos musik har en sällsam skönhet som gör henne unik och hon räknas som en av vår tids mest betydande tonsättare. Saariaho gick bort 2023, och tio år tidigare tilldelades hon Polarpriset.

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

Isländske Víkingur Ólafsson är en av världens just nu mest hyllade och efterfrågade pianister. The New York Times myntade smeknamnet Islands Glenn Gould och hans inspelningar blir överösta med femstjärniga recensioner. Den här säsongen är han Konserthuset Stockholms Artist-in-Residence.

Efter succén med Bachs Goldbergvariationer som han spelade för full salong här i Konserthuset förra säsongen tar han denna säsong sig an flera av den klassiska musikvärldens stora B:n – Brahms och Beethoven. Han framför Beethovens sena pianosonater i en solorecital några dagar före denna konsert. I höstas spelade han Brahms första pianokonsert och nu är det dags för Beethovens kejsarkonsert med Kungliga Filharmonikerna.

När Beethoven flyttade till Wien var det som pianist han först slog igenom. Publiken hänfördes av hans blixtrande teknik och improvisationsförmåga. Centralt i hans pianoproduktion står de fem fantastiska pianokonserterna. Kejsarkonserten är den femte. Titeln Kejsarkonserten syftar på den majestätiska första satsen som inleds med kraftiga orkesterackord och virtuosa arpeggion och löpningar över hela klaviaturen. 

Den franske dirigenten Stéphane Denève leder även Kungliga Filharmonikerna i amerikanska Stacy Garrops vackra Penelope Waits från 2013, inspirerad av grekisk mytologi, och mytologisk musik med danstema av Paul Dukas och Richard Strauss.