Program & biljetter

Igor Levit är en av sin generations absolut mest betydande pianister (han är född 1987) och framträder regelbundet på alla de stora konsertscenerna världen över. Han har gästat Konserthuset Stockholm vid flera tillfällen, bland annat i samband med 250-årsjubileet av Beethovens födelse då han i en serie live-sända konserter (på grund av pandemin) spelade Beethovens samtliga pianosonater. 

Även vid den här konserten står Beethoven på programmet: tredje symfonin – Eroica – i Franz Liszts berömda arrangemang. Programmet som helhet består av det som brukar kallas den klassiska musikhistoriens tre stora B:n: Bach, Beethoven, Brahms, och inleds med Bachs kromatiska fantasi och fuga. Den var omtalad och betraktad som ett mästerverk redan under Bachs livstid och är fylld med avancerad stämföring och vansinnessnabba löpningar.

Mellan Bach och Beethoven har Levit placerat Brahms stämningsfulla och ungdomligt explosiva ballader; han var bara 21 år när han skrev dem. De är utformade som korta musikaliska berättelser. Vi vet att den första bygger på en gammal skotsk balladtext om Edward, som återvänder hem med blod på sitt svärd. Atmosfären är mörk och ödesmättad. Något underlag för de övriga tre finns däremot inte bevarat.  

I Äntligen måndag bjuder violinisten Cecilia Zilliacus och cellisten Kati Raitinen in gästartister och framför både nyare och äldre musik. Gäster den här måndagen är den svenske pianisten Peter Friis Johansson och den sydafrikanske violasten, tonsättaren och övertonssångaren Gareth Lubbe.

Att röstens möjligheter och resurser är alldeles fantastiska får höra vi i Lubbes Miniatyrer där han med en speciell sångteknik skapar ett helt register av ljudande övertoner. Det är en helt unik klangvärld som förmedlar känslan av något magiskt och ursprungligt.

Brittisk-amerikanska Rebecca Clarke (1886–1979) var mycket skicklig violast och en pionjär bland kvinnliga tonsättare. Hennes Morpheus för viola och piano framfördes första gången 1918 i Carnegie Hall och var hennes första stora framgång. Efter Schnittkes både vilda och vemodigt eftertänksamma stråktrio, och Mozarts sprudlande Duo, avslutas Äntligen måndag med den alltför sällan spelade finska tonsättaren Helvi Leiviskäs extatiskt laddade pianokvartett i senromantisk stil.  

Två pianokvartetter – en modern och en romantisk klassiker. De är förstås väldigt olika i stil, men själva intensiteten och de melankoliska uttrycken förenar de här båda verken. Musiken framförs av tre stråkmusiker ur Kungliga Filharmonikerna tillsammans med pianisten Anna Christensson.  

Den brittiska tonsättaren Charlotte Bray (född 1982) komponerade pianokvartetten Replay 2011. På tio minuter skapar hon en värld som som börjar i en sorts klagosång, sedan växlar upp och ökar i intensitet innan musiken glesnar och sakta dör ut, liksom av utmattning. 

Johannes Brahms tredje pianokvartett i c-moll är ett av genrens allra finaste verk – ett mästerverk som enligt många är hans mest personliga och självbiografiska musik. Nedlagt i toner finns såväl hans våndor för sjuke vännen Robert Schumann som hans förbjudna känslor för dennes hustru, Clara Schumann. Den både kraftfulla och eftertänksamma musiken ansåg Brahms borde illustreras med ett foto av honom själv och en pistol riktad mot hans huvud. 

***

Meny: Sparrissoppa med solrosfrön. Soppan serveras med surdegsbröd, knäckebröd, smör, mineralvatten/lättöl, kaffe/te och chokladbit. Vin och öl kommer finnas till försäljning till de som önskar.

Alla soppor är laktos- och glutenfria. Meddela oss eventuella önskemål om specialkost vid bokning.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Beethovens fem sena stråkkvartetter är ett lyssnaräventyr utöver det vanliga. En av de mest spelade och omtyckta är nr 14 med opustalet 131. Här tycks det som om Beethoven i musiken söker efter tankens och själens frihet. Kanske är det också därför den här musiken talar så starkt till oss, med sin värme, fantasi och intensitet, över alla historiska barriärer. Och den långsamma täta första satsen är något av det vackraste som skapats för stråkkvartett. 

Belcea Quartet är en av världens mest framstående stråkkvartetter. Kvartetten har gästat Konserthuset Stockholm flera gånger tidigare, bland annat i en serie konserter med Beethovens samtliga stråkkvartetter. 

Här kombinerar man i stället Beethoven med Arnold Schönberg, som många förknippar med tolvtonsmusik. Men Schönberg var en stor romantiker och stråkkvartetten vi hör här, den första av fyra numreade, var hans första riktigt stora komposition. Det är musik som brusar av vild energi och svällande senromantik komponerad 1905 i Wien, en stad som med sin starka konstscen och Freuds psykologiska undersökningar hade stor inverkan på Schönberg.

Full av inspiration började Robert Schumann arbetet med sin andra symfoni i början av december 1845. Men depressionerna, hans dåliga hälsa och ständiga tinnitus gjorde att det dröjde till hösten året därpå innan symfonin låg klar. Ändå har hans svåra personliga tillstånd inte alls gjort avtryck i musiken, symfonin är i stället ljus och framåtblickande, en klingande seger över livets mörka sidor.

Konserten inleds med finska Kaija Saariahos hypnotiskt målande Ciel d’hiver, Vinterhimmel, ett arrangemang av en del ur hennes orkesterverk Orion. Musiken är inspirerad av den grekiska myten om jägaren Orion som förvandlades till en stjärnbild. Saariahos musik har en sällsam skönhet som gör henne unik och hon räknas som en av vår tids mest betydande tonsättare. Saariaho gick bort 2023, och tio år tidigare tilldelades hon Polarpriset.

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

Sibelius Violinkonsert är en av de mest spelade av alla violinkonserter tillkomna under 1900-talet. Men tonspråket hör det sena 1800-talet till och musiken är varm och lyrisk, dramatisk och melankolisk. Sibelius, själv violinist, skrev möjligen den konsert han själv hade velat spela – om än på en spelteknisk nivå som var skyhögt över hans egen. Den hör till de mer utmanande i genren, det är många violinister som vittnat om det. 

Den som tar sig an utmaningen är den ryskfödde israeliske violinisten Maxim Vengerov, en av vår tids stora som bara har framträtt med Kungliga Filharmonikerna en gång tidigare, och det är nu 30 år sedan! Han rankas som en av de främsta i världen, och förutom att ge konserter på de stora klassiska scenerna är han gästprofessor både vid International Menuhin Music Academy i Schweiz och Royal College of Music i London.

Full av inspiration började Robert Schumann arbetet med sin andra symfoni i början av december 1845. Men depressionerna, hans dåliga hälsa och ständiga tinnitus gjorde att det dröjde till hösten året därpå innan symfonin låg klar. Ändå har hans svåra personliga tillstånd inte alls gjort avtryck i musiken, för symfonin är i stället ljus och framåtblickande: en klingande seger över livets mörka sidor.

Konserten inleds med finska Kaija Saariahos hypnotiskt målande Ciel d’hiver, Vinterhimmel, ett arrangemang av en del ur hennes orkesterverk Orion. Musiken är inspirerad av den grekiska myten om jägaren Orion som förvandlades till en stjärnbild. Saariahos musik har en sällsam skönhet som gör henne unik och hon räknas som en av vår tids mest betydande tonsättare. Saariaho gick bort 2023, och tio år tidigare tilldelades hon Polarpriset.

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

För förskolan, 3–5 år.

Låt de minsta förtrollas av den klassiska musikens värld i Mini. Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns instrument. Denna gång slagverk.

Yria består av musiker och pedagoger som turnerat över hela landet med föreställningar riktade till mindre barn. Yria har även givit ut flera skivor och på Youtube-kanalen Yrias värld finns mängder av filmer.

För förskolan, 3–5 år.

Låt de minsta förtrollas av den klassiska musikens värld i Mini. Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns instrument. Denna gång slagverk.

Yria består av musiker och pedagoger som turnerat över hela landet med föreställningar riktade till mindre barn. Yria har även givit ut flera skivor och på Youtube-kanalen Yrias värld finns mängder av filmer.